Statslåneräntan är en referensränta som används inom skattelagstiftningen. Statslåneräntan (förkortas slr) fastställs av Riksgälden på torsdagar varje vecka och gäller från fredagen till och med torsdagen veckan därpå. Riksgälden räknar också ut medelvärdet för statslåneräntan under året. På detta medelvärde baseras sedan den genomsnittliga statslåneräntan som Skatteverket fastställer varje år.
När används statslåneräntan?
Statslåneräntan kallas ibland för den riskfria räntan och används i olika skattesammanhang, till exempel för att beräkna avkastningsskatten på kapital- och pensionsförsäkringar och investeringssparkonton eller när fåmansföretag lånar in privata pengar i sitt eget aktiebolag. När statslåneräntan används för att räkna ut skatten på olika finansiella produkter eller sparformer utgår man från den genomsnittliga statslåneräntan för föregående år.
Statslåneräntan kan också användas i olika privaträttsliga avtal; därför är det viktigt att vara insatt i villkoren innan du skriver under ett avtal.
När Riksgälden räknar ut statslåneräntan utgår man från den genomsnittliga marknadsräntan på statsobligationer med en återstående löptid på minst fem år. Skatteverket utgår däremot från genomsnittet över ett år för sina beräkningar.
Det finns även en viktad statslåneränta. Det är en genomsnittlig viktad statslåneränta för ett helt år som fastställs av Riksgälden. Den tas fram och beräknas varje år den 30 november.