Diskonteringsränta

Vad är diskonteringsränta?

Diskonteringsränta är en ränta som reflekterar ett avkastningskrav i en investering. Den används för att beräkna nuvärdet av framtida kassaflöden.

Principen bakom diskonteringsräntan är att pengar idag är värda mer än pengar i morgon

Därför diskonteras framtida kassaflöden till en väl vald räntesats för att få fram ett så kallat nuvärde på investeringen eller det som ska värderas. Kalkylränta är en synonym för diskonteringsränta.

När används diskonteringsränta?

Begreppet diskonteringsränta används i olika sammanhang där det finns ett behov av att beräkna vad en framtida investering kan tänkas vara värd idag.

Den förekommer exempelvis för att värdera företag med värderingsmetoden kassaflödesvärdering / DCF värdering. Då beräknas ett bolags värde utifrån antagna framtida kassaflöden. En kalkylränta används för att diskontera dessa kassaflöden till ett nuvärde.

Om kapitalkostnaden är hög eller om risken i investeringen är hög innebär det att en högre diskonteringsränta används. Nuvärdet blir därför lägre.

Ett annat användningsområde är vid investeringskalkylering – att bedöma en långsiktig investerings lönsamhet.

Hur fungerar diskonteringsräntan?

Det finns tre saker som avgör kalkylräntan:

  • Kostanden för kapital. Räntan på lånat kapital och avkastningskrav på eget kapital
  • Ränteintäkter från alternativa investeringar
  • Risken med investeringen

Vad man är ute efter när man använder diskonteringsräntan är att räkna ut det så kallade nuvärdet. Det är vad en investering eller ett företag är värt idag, efter att det framtida värdet diskonterats.

För att göra det används en formel som ser ut så här:

NV = FV / (1+r)n

Där:

  • NV = Nuvärde
  • FV = Framtida värde
  • r = Diskonteringsränta
  • n = Antal perioder

Exempel

Om du förväntar dig att få 1000 kronor om 5 år, och diskonteringsräntan är 5%, är nuvärdet av dessa 1000 kronor idag:

NV = 1000 / (1+0.05)5 ≈ 783,53

Det innebär att 1000 kronor som du förväntas få om 5 år är värda ungefär 783,53 kronor idag om vi räknar med en årlig diskonteringsränta på 5%.

Vad är ”The Build-Up Method” vid värdering med diskonteringsränta?

”The Build-Up Method” är en metod för att uppskatta diskonteringsräntan (eller avkastningskravet) för en investering. 

Metoden bygger på att summera olika räntesatser för att komma fram till ett totalt avkastningskrav.

Här är de komponenter som brukar ingå i build-up-metoden:

  • Riskfri ränta (Risk-Free Rate)
  • Marknadens riskpremie (Equity Risk Premium)
  • Branschspecifik riskpremie (Industry Risk Premium)
  • Företagsspecifik riskpremie (Company-Specific Risk Premium)

De olika räntesatserna läggs ihop för att räkna ut den totala diskonteringsräntan.

Detta är en metod som nästan alla ”Big Four”-redovisningsbyråer använder i sina företagsvärderingar. Denna typ av förutbestämda formler är dock riskabla att använda, vilket prejudikat från i varje fall amerikanska skattemyndigheten visat.

Vilka fördelar och nackdelar finns?

Fördelar:

  • Diskonteringsräntan gör det möjligt att jämföra värdet av pengar vid olika tidpunkter.
  • Det är ett sätt att bedöma ett rimligt värde på ett framtida kassaflöde.
  • Vid företagsvärdering möjliggör diskonteringsräntan i en kassaflödesvärdering att värdera ett företag utifrån kassaflödet. Det behöver alltså inte gå med vinst för att en värdering ska bli möjlig.

Nackdelar:

  • Det kan vara mycket svårt att bestämma en rimlig nivå på diskonteringsräntan.
  • När man värderar bolag med kassaflödesmetoden blir det ofta mycket spekulativt. Minsta felaktiga antagande ger ett stort utslag i värderingen.
  • Komplicerad uträkning gör att det krävs stor kunskap och erfarenhet för att använda kalkylräntan på ett praktiskt gångbart sätt i ekonomiska kalkyler.

Vad finns det för alternativ till diskonteringsränta?

Alternativet till att använda diskonteringsränta är att inte försöka spekulera om vad framtida kassaflöden kan tänkas vara värda idag.

Vad man kan göra då är att utgå från historiken istället. Vid företagsvärdering går det exempelvis att titta på hur mycket vinsten varit de senaste åren och sedan applicera en vinstmultipel på den.

På så sätt hålls spekulationen på en lägre nivå men man måste ändå avgöra lämplig multipel. Ofta är den 3 till 5 gånger vinsten, men den varierar, bland annat beroende på hur stort företaget är, sektor och ägarberoende.