Dröjsmålsränta

Dröjsmålsränta

Vad är dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta uppstår som konsekvens när en betalning inte görs i tid, det vill säga efter förfallodagen. I Sverige styrs tillämpningen av dröjsmålsränta av räntelagen, vilken fungerar som standard om inget annat särskilt avtalats mellan parterna. Dröjsmålsräntan regleras i räntelagen.

När används dröjsmålsränta?

Företag använder dröjsmålsräntor för att deras kunder ska betala i tid och kan ses som ett slags straffränta vid förseningar. Hur hög dröjsmålsräntan är ska stå i det avtal om betalningsvillkor och annat som du har ingått i samband med att du till exempel tecknade ett abonnemang eller köpte något på avbetalning. Dröjsmålsräntan räknas varje dag, från den dag du skulle ha betalat.

Hur undviker jag dröjsmålsränta?

När du ingår ett avtal eller mottar en faktura spelar betalningsvillkoren en viktig roll för att undvika dröjsmålsränta. Det är viktigt att noggrant granska givna villkor och förstå när betalningen förväntas vara genomförd. De flesta faktura har 30 dagars förfallodatum, om betalningen inte är hos mottagaren vid detta datum får dröjsmålsränta tas ut.

Hur räknar jag ut dröjsmålsränta?

Räntesatsen för dröjsmålsränta bestäms ofta relativt till Riksbankens referensränta. Till referensräntan läggs i regel en påslagsprocent, ofta 8 procentenheter. Detta standard är vanlig enligt svensk lag. Se räkneexempel nedan på hur du räknar ut dröjsmålsräntan:

Dröjsmålsränta = Fakturabelopp x (Referensränta + Räntesats) / 365 x Antal försenade dagar

Du kan använda en kalkylator för att göra beräkningen. Du behöver ange:

  1. Fakturabeloppet: Hur mycket pengar fakturan lyder på.
  2. Referensräntan plus påslagsprocenten: Riksbankens referensränta vid tiden för förfallodatum plus påslaget, som ofta är 8%.
  3. Antal dagar betalningen är försenad: Differensen mellan förfallodatum och det faktiska betalningsdatumet.

Vad är stegen vid utebliven betalning?

När fakturor förblir obetalda kan processen eskalera från en betalningspåminnelse till inkassokrav och slutligen rättsliga åtgärder. Till början skickas det ut en påminnelse och dröjsmålsränta läggs på.

Om du fortsatt inte betalar in skulden kan fordringsägaren välja att överlåta ärendet till ett inkassobolag. Ett inkassokrav skickas som betalningspåminnelse och är skriftligt enligt skuldebrevslagen. Om du inte betalar inkassokravet kan ärendet fortsätta till Kronofogden för betalningsföreläggande eller utmätning.

Vanliga frågor och svar

Vad är skillnaden mellan dröjsmålsränta och ränta på lån?

Dröjsmålsränta är en avgift som tillkommer när en betalning inte sker i tid, beräknad enligt räntelagen om inget annat avtalats. Ränta på lån är den kostnad du betalar för att låna pengar, fastställd i låneavtalet.

Hur kan man undvika att betala dröjsmålsränta?

Betala fakturor och lån i tid, kontakta borgenären för en betalningsplan om du inte kan betala i tid, och håll koll på fakturornas förfallodatum.

Vad är dröjsmålsräntan 2024?

Dröjsmålsräntan för 2024 beräknas från dagen efter fakturans förfallodatum fram till betalningsdagen. Räntedagarna räknas utifrån de faktiska dagarna i månaden och året. För 2024 är dröjsmålsräntan 7,5 % för arvsskatt och 11 % för övriga skatteslag.

Vad händer om jag inte betalar en faktura i tid?

Du kan få en påminnelse, inkassokrav och eventuellt ett betalningsföreläggande från Kronofogden, vilket kan leda till en betalningsanmärkning.

Kan man bestrida dröjsmålsränta?

Ja, om den är felaktig eller oskälig kan du bestrida dröjsmålsräntan. Om det inte löses kan frågan tas till tingsrätten.

Hur länge kan dröjsmålsränta krävas?

Dröjsmålsränta kan krävas tills skulden är fullt betald, utan lagstadgad gräns, men räntan får inte vara oskäligt hög.