Reporänta

Vad är reporänta?

Reporänta (från engelskans repurchasing agreement, återköpsavtal) är den ränta som Sveriges Riksbank använder som styrränta och ett av bankens viktigaste styrmedel. Reporänta var benämningen på den ränta som banker kunde låna eller placera pengar till hos Riksbanken fram till 2022, då namnbytet skedde till nuvarande styrräntan.

När används reporänta?

Reporänta är den ränta som Sveriges Riksbank använder för att styra inflationstakten och påverka landets ekonomi. Den numera kallade Styrräntan används främst för att:

1. Styra inflationen mot inflationsmålet: Riksbanken justerar styrräntan för att hålla inflationen runt 2%. En högre ränta sänker inflationen, medan en lägre ränta ökar den.
2. Påverka andra räntor: Styrräntan påverkar bankernas räntor på lån och sparande. En höjning av styrräntan leder till högre bolåneräntor och andra låneräntor, medan en sänkning gör det billigare att låna.
3. Reglera penningmängden och ekonomisk aktivitet: Genom att ändra styrräntan kan Riksbanken påverka penningmängden och aktiviteten i ekonomin. En högre ränta minskar lån och konsumtion, medan en lägre ränta stimulerar dem.

Hur bestäms reporäntan?

Reporäntan bestäms av Riksbankens direktion genom en noggrann analys av den ekonomiska situationen i Sverige och världen. De utvärderar faktorer som inflation, arbetslöshet och ekonomisk tillväxt. Riksbankens mål är att hålla inflationen runt 2%. Om ekonomin överhettas och inflationen är för hög, höjer de räntan för att kyla ner ekonomin. Om ekonomin går trögt och inflationen är för låg, sänker de räntan för att stimulera tillväxt. Om ekonomin är stabil och inflationen nära målet, hålls räntan oförändrad. Besluten kommuniceras sedan till allmänheten med en förklaring av övervägandena.

Vilken påverkan har reporänta på svensk ekonomi?

Reporäntan styr lånekostnader och sparande, påverkar inflationen och ekonomiska beslut både för hushåll och företag.

Hur påverkas bostadsmarknaden?

När reporäntan ändras, påverkar det direkt dina bostadslån. Lägre reporänta tenderar att sänka räntekostnaden på bolån, vilket kan öka efterfrågan på bostäder och bidra till högre bostadspriser. En höjning av reporäntan kan istället göra det dyrare att låna, och därmed kyla av bostadsmarknaden.

Inflation och Reporänta

Din köpkraft påverkas när reporäntan används för att styra inflationen. Riksbanken kan höja reporäntan för att dämpa inflationen genom att minska konsumtion och investeringar. En sänkning av reporäntan kan istället öka konsumtionen och uppmuntra investeringar, vilket potentiellt kan leda till högre inflation.

Vilka är för- och nackdelarna med att höja reporäntan?

Fördelar:

• Inflation: Håller inflationen i schack genom att minska konsumtion och spendering.
• Sparande: Uppmuntrar hushåll till ökat sparande på grund av högre räntor på insättningar.

Nackdelar:

• Tillväxt: Kan hämma ekonomisk tillväxt eftersom högre räntekostnader minskar företagens vilja att investera.
• Arbetslöshet: Högre kapitalkostnader kan leda till nedskärningar och därmed ökad arbetslöshet.

Hur påverkar reporäntan marknadens reaktion?

Reporäntan spelar en kritisk roll för Sveriges ekonomi genom att påverka marknadens förväntningar och valutans styrka. Den är avgörande för både konjunkturen och växelkursen.

Hur påverkas Sverige av internationella marknader?

När Riksbanken justerar reporäntan, påverkas både nationella och internationella ekonomiska förhållanden. En höjning eller sänkning kan attrahera eller avskräcka utländska investerare, vilket styr kapitalflödena in och ut ur landet. En stabil eller växande svensk ekonomi kan öka intresset för svenska värdepapper, vilket påverkar både reporäntan och internationella marknader.

Hur påverkar reporäntan kronans värde?

Reporäntan har en omedelbar effekt på kronan. En höjd reporänta kan stärka kronan genom att öka efterfrågan på svenska kronor, medan en sänkning kan minska kronans värde. Förändringar i reporäntan ger ofta omedelbara svängningar i växelkursen och påverkar dig som handlar med eller investerar i olika valutor.

Reporäntan 10 år tillbaka

År	Genomsnittlig ränta (%)
2014	0,23
2015	-0,18
2016	-0,50
2017	-0,50
2018	-0,50
2019	-0,25
2020	0,00
2021	0,00
2022	0,70
2023	3,14
2024	3,75 (nuvarande)

Vanliga frågor och svar