Riskfri ränta

Riskfri ränta

Vad är riskfri ränta?

Riskfri ränta är den ränta som du kan placera dina pengar till absolut riskfritt. Begreppet riskfri ränta brukar användas när något ska värderas.

Att spara i svenska statsobligationer, alltså obligationer som ges ut av svenska staten via Riksgälden, eller sätta in pengarna på ett räntekonto hos en bank med statlig insättningsgaranti brukar betraktas som de sparalternativ som har lägst risk. Den förväntade avkastningen på dessa sparformer kallas riskfri ränta.

Den riskfria räntan brukar ligga mellan 2,5 och 5 procent eller lägre med hänsyn till inflationen. I värderingssammanhang utgår man däremot gärna från ett genomsnitt på lång sikt, kanske 3,5 procent.

Teoretiska aspekter:

  • Riskfri ränta är en teoretisk bas för att härleda värdet på riskfyllda tillgångar.
  • Den speglar en ideell situation där dina investerade medel växer med en garanterad räntesats och inga förluster uppkommer.

Praktiska aspekter:

  • Rent praktiskt finns det ingen investering som är helt utan risk.
  • Statsobligationer, särskilt de utgivna av stabila regeringar (exempelvis USA statskassaväxlar), betraktas ofta som nära riskfria alternativ för att de har mycket låg risk för betalningsförsummelse.

Hur beräknar jag riskfri ränta?

Traditionellt använder du svenska statsobligationer när du ska beräkna riskfri ränta, eftersom de anses ha en extremt låg risk för betalningsförsummelse. De återspeglar den ränta till vilken den svenska staten kan låna pengar, och anses vara ett säkert investeringsalternativ. För att få fram den aktuella riskfria räntan, kan du titta på genomsnittet av de utestående svenska statsobligationernas räntor med en viss löptid, vanligtvis tre månader.

Riksgälden och räntelagen

Riksgälden hanterar statsskulden och utfärdar statsskuldsväxlar och svenska statsobligationer. Du kan hitta informationen om statsobligationernas räntor på Riksgäldens officiella webbplats. Enligt räntelagen fastställs regler kring hur räntor beräknas och publiceras, och Riksgälden följer dessa noggrant för att säkerställa att de räntor som rapporteras är korrekta och representativa för marknaden.

Riskfri ränta i investeringar

Portfolioanalys

När du analyserar din aktieportfölj är det viktigt att jämföra dess förväntade avkastning mot den riskfria räntan. Riskfri ränta – ofta representerad av statsobligationer – används som en säker mätpelare eftersom den anses vara fri från kredit- och marknadsrisk. I denna analys, bör du inte bara se till potentialen för avkastning utan också hur de olika komponenterna i din portfölj – aktier och fonder – bidrar till den totala risknivån.

Hur fungerar den riskjusterade avkastningen?

Den riskfria räntan är en nyckelkomponent när du beräknar den riskjusterade avkastningen på en investering. Sharpekvoten, en vanlig måttstock, används för att jämföra avkastningen av en portfölj över den riskfria räntan, justerad för portföljens volatilitet. En högre Sharpekvot indikerar bättre riskjusterad avkastning, vilket innebär att du får mer avkastning per enhet av risk. Därför är det viktigt att hålla koll på den riskfria räntan när du utvärderar dina investeringar och deras prestanda i förhållande till marknadens osäkerheter.

Vad är sambandet mellan penningpolitik och riskfri ränta?

De riskfria räntorna påverkas vid höjningar och sänkningar av styrräntan. Riksbanken är Sveriges centralbank och har det officiella ansvaret att upprätthålla penningvärdets stabilitet. Styrräntan, ofta kallad reporäntan, är det primära verktyget som Riksbanken använder för att påverka inflationen och ekonomin.

Penningpolitiska mål

Riksbankens främsta penningpolitiska mål är att hålla en låg och stabil inflation, vilket i Sverige är definierat som 2 procent. För att uppnå detta mål, justerar Riksbanken styrräntan. Ett exempel på detta är att vid en förväntad hög inflation kan Riksbanken höja styrräntan vilket leder till en ökad riskfri ränta. Detta eftersom investerare kommer kräva högre ränta för att kompensera för den förväntade inflationen. Tvärtom gäller vid förväntningar om låg inflation eller deflation; då sänks styrräntan för att stimulera ekonomin, vilket pressar ner de riskfria räntorna.

Vanliga frågor och svar

Vilken roll spelar likviditetsrisken vid beräkning av riskfri ränta?

Likviditetsrisken påverkar hur lätt en tillgång kan omvandlas till kontanter utan värdeförlust. Riskfri ränta antas vara fri från likviditetsrisk, vilket innebär att den investeringen är omedelbart likvid och utan kreditrisk.

Hur har den riskfria räntan påverkat den globala finanskrisen?

Under finanskrisen 2008 sjönk riskfria räntor när investerare sökte säkerhet i statsskuldväxlar och statsobligationer. Ökad efterfrågan sänkte räntorna, vilket påverkade prissättningen på finansiella tillgångar och riskberäkningar.

Vilka alternativa mått på riskfri ränta finns det?

Alternativa mått på riskfri ränta inkluderar statsskuldväxlar, statsobligationer och interbankräntor som LIBOR eller STIBOR. Dessa mått reflekterar olika löptider och anses vara nära riskfria.

Vad är definitionen av riskfri ränta?

Riskfri ränta är den avkastning en investering kan förväntas ge utan någon risk för förlust. Den används ofta som en referensränta för att utvärdera andra investeringars avkastning.

Varför används statsskuldväxlar och statsobligationer som mått på riskfri ränta?

Statsskuldväxlar och statsobligationer anses vara nästan riskfria eftersom de är utgivna av staten, som har låg sannolikhet för att ställa in betalningarna. Därför används de ofta som en proxy för riskfri ränta.