Statslåneräntan

Vad är statslåneräntan?

Statslåneräntan är en referensränta som används inom skattelagstiftningen. Statslåneräntan (förkortas slr) fastställs av Riksgälden på torsdagar varje vecka och gäller från fredagen till och med torsdagen veckan därpå. Riksgälden räknar också ut medelvärdet för statslåneräntan under året. På detta medelvärde baseras sedan den genomsnittliga statslåneräntan som Skatteverket fastställer varje år.

När används statslåneräntan?

Statslåneräntan kallas ibland för den riskfria räntan och används i olika skattesammanhang, till exempel för att beräkna avkastningsskatten på kapital- och pensionsförsäkringar och investeringssparkonton eller när fåmansföretag lånar in privata pengar i sitt eget aktiebolag. När statslåneräntan används för att räkna ut skatten på olika finansiella produkter eller sparformer utgår man från den genomsnittliga statslåneräntan för föregående år. Statslåneräntan kan också användas i olika privaträttsliga avtal; därför är det viktigt att vara insatt i villkoren innan du skriver under ett avtal.

När Riksgälden räknar ut statslåneräntan utgår man från den genomsnittliga marknadsräntan på statsobligationer med en återstående löptid på minst fem år. Skatteverket utgår däremot från genomsnittet över ett år för sina beräkningar.

Hur påverkar statslåneräntan ekonomin?

Statslåneräntan påverkar ekonomin direkt eftersom den används för att bestämma förmånsvärdet på bilar och förmåner kopplade till räntefria eller ränteförmånliga lån till anställda. Denna ränta blir en temperaturmätare för statens egen lånekostnad och indikerar den allmänna räntenivån i samhället, vilket i sin tur kan påverka alltifrån privatpersoners lån till företags investeringsbeslut.

Hur används Statslåneräntan i Skattesammanhang?

Statslåneräntan har en viktig roll inom skattelagstiftningen, särskilt när avkastningsskatt och periodiseringsfonder ska beräknas.

Detta gäller för företag

Statslåneräntan används av företag för att beräkna avkastningsskatt på pensionsmedel och Sjuklöneavgift (SLP). Den är även viktig för balansräkningsavsättningar och schablonintäkt för periodiseringsfonder, vilket påverkar beskattade belopp.

Räntefördelning: Påverkar beskattning av positiv eller negativ ränta.
Räntefria lån: Används för att fastställa schablonmässigt räntebelopp för beskattning.

Detta gäller för Privatpersoner och Kapitalbeskattning

Statslåneräntan påverkar kapitalbeskattning för investeringssparkonton, kapitalförsäkringar och pensionsförsäkringar genom ett årligt medelvärde.

Periodiseringsfonder: Besparing ger skattefrihet om medelvärdet inte överskrids.
Kapitalbeskattning: Grunden för beskattning av positiv och negativ räntefördelning.

Vilka Finansiella Instrument är Kopplade till Statslåneräntan?

Statslåneräntan påverkar bland annat:

Statsobligationer: Påverkar värdet av befintliga obligationer beroende på räntans rörelser.
Pensionsförsäkringar och sparformer: Skattesatser för dessa baseras på den genomsnittliga statslåneräntan.

Vilka beskattningsregler finns?

Möjligheten att dra nytta av förmånliga skatteregler vid utdelning och realisation av kapitalvinster är delvis beroende av statslåneräntan. För ägare av fåmansföretag kan kapitalunderlaget, som bestämmer storleken på det sparade utdelningsutrymmet, påverkas av statslåneräntan vid utgången av november året före. Till exempel, för föregående år var statslåneräntan 0,23 %. Detta värde är även relevant för att justera det indexuppräknade värdet av bostäder och andra tillgångar, vilket inverkar på beräkningen av en kapitalvinst.

För dig som förmånstagare påverkar statslåneräntan värdet av olika förmåner, som exempelvis bilförmån. En specifik regel är den så kallade golvregeln, som säkerställer att statslåneräntan aldrig är lägre än antingen 0 % eller 0,50 % vid beräkningen av bl.a. förmånsvärde och ränteförmån.